|
|
Utredningen, beslutet och väntetiden
Utredningen
Att transplantera ett organ är idag den allra sista möjligheten vid
mycket svåra
sjukdomar, där all annan, idag tillgänglig, behandling har prövats och visat sig
vara otillräcklig. Den förväntade kvarvarande livslängden är ca 2 år.
Behovet av transplantation är stort men organbristen gör att det bara är
ett
fåtal patienter som får möjligheten. För att läkarna ska kunna göra bedömningen
av vem som ska få denna möjligheten görs alltid en mycket noggrann utredning av
patienten.
Utredningen är omfattande och patienten har oftast redan tidigare
genomgått
flera olika provtagningar, i och med sin sjukdom. Utredningen består i stora
drag av de här nedanstående punkterna, med viss variation och tillägg vid de
olika typerna av organtransplantation:
| » |
Vanlig läkarundersökning och läkarsamtal som undersöker hur vardagen
ser ut
och vilka besvär som patienten har. |
| » |
Blodprover och odlingar för att se vilka infektioner som funnits
tidigare och
för att se om det finns någon pågående infektion, eftersom denna i så fall måste
behandlas innan transplantationen kan bli av. |
| » |
Respektive organ som är tänkt att transplanteras undersöks noga, dels
för att
se hur dåligt organet är, dels för att få utgångsvärden att jämföra med efter
transplantationen. |
| » |
Tandläkarundersökning hos ordinarie tandläkare för att kontrollera tändernas
hälsa. Det är viktigt att tänderna är friska och infektionsfria inför
transplantationen. Även efter transplantationen är det viktigt med regelbundna
tandläkarundersökningar eftersom tänderna lätt blir ett säte för infektioner. |
| » |
Arbetsprov om patienten orkar. |
| » |
Densitometri som mäter bentätheten i skelettet. Det är viktigt att läkarna har
ett värde på hur bentätheten är före transplantationen som sedan kan jämföras med de
kommande kontrollerna. |
| » |
Ultraljudsundersökning av hjärtat för att se att det är starkt nog för att
klara den stora operationen. Ibland görs även en hjärtkateterisering, en mätning
av trycket i hjärtat och lungorna. EKG av hjärtat. |
| » |
Röntgen av det organ som skall transplanteras. Dessutom kan det även behövas
andra specialiserade röntgenundersökningar. |
| » |
Njurfunktionen kontrolleras noga med undersökningarna Iohexolclearance eller
Chrom-EDTA-clearance, eftersom njurarna efter transplantationen måste klara
påfrestningarna från medicinernas biverkningar. |
| » |
Vaccination mot influensan bör även göras. Även andra vaccinationen kan
behövas. |
| » |
Patienten får även prata med en dietist, kurator och sjukgymnast. |
När utredningen är färdig, och alla behandlingar är prövade, gör läkarna en
helhetsbedömning av patientens situation.
Eftersom en transplantation är en stor operation är det viktigt att de övriga
organen är i tillräckligt gott skick för att klara av denna påfrestning som
operationen utgör. En annan påfrestning för de övriga organen är biverkningarna
från medicinerna, som måste tas så länge det transplanterade organet fungerar.
Patientens psykiska balans och sociala situation är också viktig att ta hänsyn
till eftersom en transplantation är en stor operation där stödet från anhöriga
är mycket viktigt, både under väntetiden och tiden efter transplantationen.
Beslutet
Läkaren och patienten diskuterar mycket om de möjligheter och risker som en
transplantation kan medföra för just denna patienten.
Om läkaren kommer fram till att patienten har goda möjligheter att klara av att
genomgå en transplantation och att detta då skulle förbättra hälsotillståndet är
det ändå patienten som slutligen själv måste bestämma om han eller hon vill
transplanteras.
Beslutet om transplantation är stort och många gånger skrämmande för patienten
och de anhöriga. Ibland väntar patienten in i det längsta med att låta sig sättas upp
på väntelistan. Det kan i värsta fall resultera i att patienten dör innan det finns
organ att tillgå. För andra patienter är beslutet lättare eftersom de vet att en
transplantation är enda chansen till ett friskare liv.
Väntetiden
Om patienten och läkaren tillsammans kommer fram till att en transplantation är
den bästa behandlingen så registreras patienten på en "väntelista". Denna
väntelistan har inget kösystem där patienterna behandlas i turordning.
Väntelistan är en förteckning över de patienter som behöver transplantera ett
visst organ.
Hur är prioriteringen bland de patienter som väntar på nytt organ?
| 1 |
Den patienten som organet passar bäst blir erbjuden organet. |
| 2 |
Om det skulle finnas två patienter som organet passar, så är det den patienten som har störst behov av det som blir
erbjuden organet. |
| 3 |
I sista hand blir kötiden avgörande. |
Väntelistan sprids till alla sjukhus som genomför transplantationer av det
aktuella organet i Sverige och övriga Norden. Transplantationskoordinatorer bevakar
väntelistan dygnet runt för att på bästa sätt para ihop donator och mottagare.
Ingen kan veta hur lång väntetiden kommer att bli. Bakom varje transplantation
ligger en tragedi - någonstans har en yngre eller medelålders människa hastigt
avlidit. Ett dygn senare har kanske fem svårt sjuka människor, kanske flera mil
därifrån, fått en gåva som kan ge dem livet åter.
Under väntetiden är det viktigt att läkarna och transplantationskoordinatorn kan
få tag i dig som patient dygnet runt. Om du inte har mobiltelefon så kommer du
att få låna en personsökare. Meddela alltid ditt transplantationssjukhus om du
ändrar adress, reser någonstans eller blir inlagd på sjukhus för att de ska
kunna nå dig så fort som möjligt.
Under väntetiden är det också mycket viktigt att du som patient är så aktiv som
möjligt, så mycket som du orkar. Ju bättre skick du är i inför transplantationen
desto bättre är det. Det kommer att vara lättare att komma igång efter
transplantationen. För att du ska kunna upprätthålla så god fysisk hälsa som
möjligt är det därför mycket viktigt med fysisk träning där en sjukgymnast kan
hjälpa dig med regelbunden träning.
Transporten till transplantationssjukhuset då du ska transplanteras är beroende
av både avståndet och ditt hälsotillstånd. Grundregeln är att du själv inte
behöver bekymra dig om detta, transplantationssjukhuset ordnar med allt
praktiskt.
Du som patient skall veta att även om väntetiden kan bli mycket lång, så har
läkarna inte glömt bort dig. Som patient kommer du att regelbundet ha kontakt
med läkare på transplantationssjukhuset och läkare på ditt hemmasjukhus. Denna
ibland långa väntan i ovisshet är plågsam för både patienten och de anhöriga,
vilket läkarna också är medvetna om.
Källa:
"Att byta lunga", överläkare Leif Eriksson, Hjärt-lungdivisionen Lunds
universitetssjukhus.
Faktagranskad av yes2lifes medicinska råd.
Uppdaterad 24 juli 2001
|
|
|
